Delar av etapp 15, (nästan) hela 14 och 12 – 35 km och 10 timmar.
- Bruksledaren
- 4 juni 2017
- 1 min läsning
Igår startade jag hemifrån 05.18 och följde delar av etapp 15 upp mot Högbyn, men valde att gå landsvägen istället upp till Abborrtjärn, därifrån vidare till Norra Morsjön och sedan via Landsberget (etapp 12 som var ny för mig denna gång) fram till Trummelsberg. Där fick jag skjuts tillbaka hem. 35 km och 10 timmar (max 1 timmes vila) till fots blev det sammanlagt. Perfekt väder: 13 grader, mulet, en och annan regnskur.
Här nedanför ser ni bilder från turen med tillhörande text under. Ha en fortsatt fin söndag!


Jag startade 05.18 hemifrån och tog första kortet här vid Andra sidan och första bron.


Jag gick vidare på Axel Fornanders väg, förbi de gamla bruksbostäderna, passerade Fageråsen och tog vänster på Svartbergsvägen där en del av etapp 15 går längs landsvägen.


Jag siktade in mig på att ta landsvägen fram till Jönsbacken.


Istället för att välja vänster på etapp 15, valde jag alltså att fortsätta på landsvägen mot Hedkärra (målet var etapp 12 idag).


Hade jag valt att svänga vänster så hade jag slutligen kommit ut här och om man följer etapp 15 går man ner vid Svartbergets naturreservat. Jag fortsatte rakt fram. Denna sträcka vid Svartberget är mycket kuperad så stavar rekommenderas starkt.


Om man går etapp 15 genom Svartberget, kommer man ut här. Svartberget med dess gigantiska kalkbrott är verkligen inget man bör missa att se så jag rekommenderar att gå denna del om man inte varit där innan.


Etapp 15 ansluter via landsvägen igen när man gått igenom Svartbergets naturreservat. Här kommer man då fram till Jönsbacken där familjen Nords får hälsar välkommen =)


Här svänger man vänster om man kommer från Hedkärra och går förbi Jönsgården och Jönsbackens naturreservat.


Om man följer etapp 15 ska man gå här, men jag tycker att detta är en trafikfarlig övergång vid en hårt och tungt trafikerad väg mot Ludvika. Grusvägen går en bit ifrån så jag väljer den. Här anser jag man bör se över möjligheten att dra om sträckan.


Efter att ha traskat bilvägen upp till Stora Abborrtjärn och då delar av etapp 15 är jag hungrig. 12 km hemifrån och mycket uppför väljer jag nu att gå in här och ansluter därmed etapp 14.


Jag siktar in mig på att äta frukost vid min favvoplats.


Men man måste ta sig över lite spänger innan man kommer dit.


Här är min favoritplats. Det var två fiskare vid Stora Abborrtjärn medan det var fullt med folk vid Lilla Abborrtjärn. Kul att se att det utnyttjas. Fagersta kommun ser alltid till att det finns ved här. Underbar service!


Efter frullen var intagen...


...var det dags att bege sig mot Morbyn.


Strax innan Morbyn så går man över en före detta åker. Man kommer fram till en grusväg...


...som leder fram till Morbyn. Efter samhället korsar du riksväg 68. Här går du till vänster och in höger en bit fram.


Kallkälla vid Lindbacken (efter man korsat riksväg 68 efter Morbyn). Vattnet stillastående så jag vågade inte dricka. Men inga skyltar om att det skulle vara otjänligt vatten så det går säkert att ta lite på djupet.


Många spänger blir det. Vissa behöver ses över mer än andra.


Här innan Dödtjärnen så vaktade en fågel ett bo som var en bit ifrån spången. Jag höll knappt på att ta mig över här men gick väldigt lugnt och sakta och försökte att inte verka hotfull.


Framme vid Dödtjärnen var det dött som vanligt ;P


Detta är alldeles före innan man kommer fram i Godkärra (observera att det finns 2 Godkärra nära varandra, denna tillhör Fagersta, medan den andra tillhör Skinnskatteberg). Här behöver markeringarna ses över i korsningen. Man ska gå vänster men det syns dåligt.


När man valt vänster i korsningen vid Godkärra (om du kommer från Lindbacken sett) så får man gå en bra bit innan man viker av höger in i skogen i riktning Morsjön.


Efter Godkärra är det kuperat med mycket balansträning


Det är lite bökigt på vissa partier fram till Morsjön, men sista biten är ljuvlig. När man går mycket i kraftigt kuperad terräng är det gudomligt med vägar =)


Strax innan Bastmora när man följt leden från Norra Morsjön kommer man ut på en grusväg. I detta område kör Brukshundsklubben ofta söktävlingar. Det kan vara bra att veta.


Grusvägen leder ut till väg 250 där man går över och håller vänster in mot Bastmora.


Detta var dagens mål: etapp 12. Jag var väldigt trött här och tvekade länge om jag skulle välja....


...etapp 13 istället. Men efter att ha hämtat andan, visste jag hur besviken jag skulle bli på mig själv och valde därför Landsberget.


Landsbergsrundan bjöd på mysigt breda dikesleder och vandringsvänligt om man inte gillar kuperat. Mycket uppför dock.


Jag passerade Möatjärnen på etapp 12. Jättesöt tjärn där jag valde att ta lunch...


...och värmde på lite grönsaker, nudlar o kyckling i soja.


Efter Möatjärnen kom jag fram till ytterligare en tjärn: Bredatjärnen. Jättefin även den...


Och här fanns också grillmöjligheter. Jag kollade även hur vattnet såg ut och här kommer jag nog ta ett dopp någon gång.


Strax innan den värsta stigningen mot Norra Landsberget fanns ytterligare kallkälla. Lika stillastående som den vid Lindbacken kände jag inte alls för att provsmaka även om jag egentligen behövde fylla på vatten.


Det var en familj i vindskyddet på toppen så jag valde att inte ta något kort där. Utan begav mig neråt igen i riktning...


...Trummelsberg. Man kan tycka att 4 km inte är mycket... men i skog, mestadels kuperad terräng, seriösa stigningar och efter 31 km så jo....


Bilden talar för sig själv. När man nu gått 32 km....och ser det där inser man att det gäller att fokusera för att undvika eventuella frakturer.


Skönt att stanna och läsa lite...


...och ibland stöter man på träd man bara vill sätta sig i.


Den så kallade Landsbergsrundan om jag förstått det rätt. Jag var rätt lycklig här att jag var framme...


...bara lite kvar.... några steg till...


Jag passerade trädet hukandes och i tron om att det var ett fäll, tills jag vände mig om efter och fick se detta... Man blir ju minst sagt nyfiken på dess historia: Vill trädet säga att: - Ingen kommer här fram, här fram, förrän han säger sitt kärastes namn?


Mysigt med olika typer av träd och skogsmiljöer.


Ruiner av bruket. Grundare: Olof Trummel år 1622. Man kan se resterna av rostugnen, de stora gråa stenpelare som en gång var ett kolhus...


...den grävda kanalen, spår av kajen där pråmarna som fraktade tackjärnet lade till samt några bostadshus från 1800-talet. (Källa: bruksleden.se)


Åh så här såg dagens tur ut: Delar av etapp 15, nästan hela 14 och hela 12.


I väntan på skjuts hem och 35 km senare smakade finölen riktigt gott.