.png)
Det var en mentalt jobbig kväll igår med tankarna som for runt i huvudet och jag försökte behärska min hjärnverksamhet så gott jag kunde (i förhållande till mina egna problem med sjuklig oro)... Mer kan jag inte berätta med respekt för den drabbade. Med ångest och ont i magen bestämde jag mig för att ändå gå på tur som jag trots allt planerat.
Jag vet ju hur jag är och att det inte blir något bättre för att jag är hemma och oroar mig ännu mer, där har jag kommit långt i mitt eget "KBT-arbete"... När jag fick veta att allt var okej släppte oron och magknipet... Det tar så otroligt mycket energi att ha en hjärna som suger musten ur en...
Jag knatade vidare med lättare steg, lugnare hjärta och mindre svid i magen. Jag möttes av det öronbedövande och underbara ljudet av porlande bäckar som tidigare varit så uttorkade och tysta. Två stora harar sprang över vägen när jag tagit mig över sockengränsen till Norberg och en harpalt välkomnade mig mitt på landsvägen strax innan Karlberg. Framme vid Nya Lapphyttan drack jag mitt kaffe och åt min macka i väntan på maken och dottern.
Vi hade bestämt att vi skulle hitta på något med dottern nu de sista dagarna innan hon börjar gymnasiet så vi åkte till Morgongåva och företagsparken, shoppade lite, åkte samma väg tillbaka och stannade vid Fiket i Färnebo för att äta lunch. Vi tog hamburgare alla tre och det ångrade vi inte! Den godaste burgare jag ätit i alla fall.
Idag är det en tacksamhetens dag <3
Åh dagens GPX (skrev fel 11.8 km blev det tydligen)